Protokoll för ESIL 24 april 2015

Protokoll fört vid allmänt sammanträde 2015-04-24 i Hörsalen, Biologihuset, Sölvegatan 35, Lund.

§ 1  Ordföranden Mikael Sörensson hälsade de 17 närvarande (se gästbok) välkomna och förklarade sammanträdet öppnat.

§ 2  Ordf redogjorde för höstens preliminära program och lämnade ordet fritt för meddelanden och demonstrationer.

• 2.1. Bo Olsson meddelade att bokarna hemma i Sk. Balsby slagit ut en vecka tidigare än normalt. Christer Jönsson inflikade härvid att turordningen mellan bokens och björkens lövsprickning kan variera mellan åren. Normalt slår björken ut före boken men ibland blir det tvärtom. Björkens lövsprickning styrs av temperaturen och bokens av dagslängden.
• 2.2. Bertil Hallmer rapporterade båda kön av aurorafjäril, Anthocharis cardamines på vingarna vid Stenshuvud i SO Sk.
• 2.3. Mikael Sörensson rapporterade något som ”lutar åt” videfuks Nymphalis xanthomelas från Sk. Lund, utanför Ekologihuset. Observationen noterades och vi följer med spänning artens etablering i Lund.
• 2.4. Bertil Hallmer hade sett grön sandjägare Cicindela campestris vid Sk. Stensoffa.
• 2.5. Olof Barr skickade runt en nyutkommen bok till påseende: Dave Goulson: Galen i humlor. Den har fått fina recensioner både i svensk radio och TV samt i dagspressen. Förlaget heter Volante och den kan fås för ca 250-300 kr beroende på varifrån den beställes. Väntar man till bokrean 2016 kan den fås för 89 kronor.

§ 3  Kvällens föredrag ”Om svenska barkborrar” hölls av fältentomologen Åke Lindelöw, SLU, Uppsala.

Barkborrar har utgjort en egen skalbaggsfamilj, Scolytidae. Nyligen har föreslagits att denna familj ska ingå i den stora familjen Curculionidae (vivlar). Hursomhelst består barkborrarna av bast-, splint- och äkta barkborrar (Hylesininae, Scolytinae respektive Ipinae). Många av dem är svåra skadegörare i den svenska skogen och deras biologi beskrevs i detalj.

Gångsystem i eller under trädens bark samt feromonsignaler och annat beskrevs i detalj. Olika arters gångar demonstrerades med detaljerade fotografier. I stort sett hela den svenska faunan behandlades i tur och ordning.

Almsplintborrarnas fem svenska arter (Scolytus triarmatus, S. scolytus, S. laevis, S. pygmaeus och S. multistriatus) förevisades och den tråkiga historien om almsjukan redovisades ingående.

Avslutningsvis nämnde Åke något om de arter som kan väntas invadera våra svenska skogar. Det rör sig om bl a om en granbarkborre från Sibirien (Polygraphus proximus), som tycks sprida sig västerut.

Allra sist blev vi varse att en del barkborrar hamnat på rödlistan. Ips sexdentatus t ex, en forna tiders skadeinsekt, anses numera utdöd och har möjligen konkurrerats ut av den större märgborren och timmermannen.

§ 4  Föredragshållaren avtackades med en varm applåd och en längre diskussion vidtog. Då inget annat återstod, förklarades mötet avslutat och eftersits med gratis fika följde.

Lund som ovan

Thomas Jonasson, sekreterare