Protokoll för ESIL 28 november 2014

Protokoll fört vid allmänt sammanträde 2014-11-28 i Hörsalen, Biologihuset, Sölvegatan 35, Lund.

§ 1 Ordf. Mikael Sörensson hälsade de 35 närvarande (se gästbok) välkomna och förklarade sammanträdet öppnat.

§ 2  MEDDELANDEN

• 2.1. Meddelades att Bert Wiklund, entomolog vid Riksmuseum i Stockholm, har avlidit.
• 2.2. Vårens exkursion kommer att ske kring Löderups strandbad i SO Skåne 15-06-06. Mötet beräknas ske vid P-platsen kl. 10.00  Avvakta detaljer om tid och plats på ESiL:s hemsida!
• 2.3. Redaktören Anders Ohlsson meddelade att FaZett 27:2 kommer att skickas ut före årsskiftet, tillsammans med preliminärt program för vt 2015.
• 2.4. Östen Gröning framställde frågan om Länsstyrelsens principer för restriktioner gällande insamling. Magnus Wedelin svarade att insamlingar som kan äventyra populationers fortlevnad är förbjudna.
• 2.5. Sekr. efterslyste medlemmarnas förslag till mottagare av ESiL:s premium för 2015, som ska delas ut vid årsmötet 15-02-27

§ 3  Kvällens föredragshållare, Glenn Svensson, kemisk ekolog från Småland och verksam i Lund, hälsades välkommen med sitt föredrag ”Feromoner i naturvårdens tjänst”
Föredragshållaren inledde med en översikt av djurens signalerande: visuella signaler och sång hos fåglar och ekolokalisation hos fladdermöss. Dessutom nämndes kommunikationen mellan blommor och bin.Doft och smak är de äldsta formerna av kommunikation – från bakterier till däggdjur! Efter denna introduktion presenterades Feromongruppen i Lund. Där samarbetar 17 medlemmar från 8 länder. Man arbetar med ett stort antal former för kommunikation. Kemiska meddelanden från en individ till en annan inom arten kan sammanfattas i följande grupper: sexualferomoner, aggregationsferomoner, alarmferomoner, teritorialferomoner och spårferomoner.Därefter övergick Glenn till att ge en översikt av den kemiska ekologins spännande historia, från bestämningen av silkesfjärilens sexualferomon bombykol i början av 1900-talet till senare tiders snabba teknikutveckling.Härefter övergick föredragshållaren till att beskriva den hjälp man kan få av feromoner i arbetet med att studera och detektera hotade arter och deras populationer. Som modell för studier av sällsynta och hotade arter hade Glenn Svensson valt två saproxyliska skalbaggsarter: den mulmätande läderbaggen (Osmoderna eremita) och den rovlevande mulmknäpparen (Elater ferrugineus). Båda kan förväntas i mer eller mindre ihåliga, gamla ekar. Gamla ekar definierades här som minst 300 år gamla. Var står då sådana ekar att finna? Jo, främst i östra Sydsverige, från Blekinge och upp till åtminstone Östergötland. De fältstudier som beskrevs var främst utförda i trakten av Linköping.Läderbaggens hane avger ett sexualferomon med fruktaktig doft, (R)-(+)-gammadekalaktan, som attraherar honorna. I fällor betade med detta feromon kan läderbaggar fångas, märkas, släppas och återfångas. På detta sätt kan populationsstorleken och djurens spridningsförmåga i ett område bedömas.Mulmknäpparen är som larv predator på andra insektlarver, bl. a. läderbaggens. Det visade sig att till fällor betade med läderbaggens sexualferomon förutom läderbaggens honor också kom oväntat många adulta mulmknäppare. Knäpparen tycks kunna lokalisera åtminstone ett av sina potentiella bytesdjur genom att uppfatta och reagera på bytesartens sexualferomon.Elater ferrugineus har ansetts som en stor sällsynthet. Genom ovan beskrivna fångstmetod har den dock visat sig vara vanligare och mera utbredd än man anat. Den har på senare tid upptäckts på flera nya lokaler i Skåne (4 st.) och Blekinge (5 st.).

§ 4  Ordförande tackade för fördraget och en livlig diskussion följde. Därefter inbjöds deltagarna att avsluta årets ESiL-aktiviteter genom att avnjuta ett överdådigt julbord med tillbehör.

Lund som ovan

Thomas Jonasson, sekreterare