Årsmötesprotokoll för ESIL 28 februari 2003

§ 1  Öppnades mötet av ordf. Per Douwes som hälsade de 33 närvarande välkomna.

§ 2  Föregående protokoll upplästes och godkändes.

§ 3  MEDDELANDEN

• 3.1. Om Svenska Entomologmötet som kommer under 2003: Anders Ohlsson meddelade att det pga ett misstag med dubbel rumsbokning i Degeberga 13-15/6 som var den först bestämda och även annonserade tiden för mötet, det istället måste bli en flyttning i tiden så att arrangemanget istället kommer att äga rum 24-27/6 2003. Han hoppades att denna ändring skulle kunna gå ut i Fazetts nästa nummer.

§ 4  ÅRSMÖTESPARAGRAFER

• 4.1. Val av 1/2 styrelsen för två år framöver: Meddelade valberedningen att Håkan Ljungberg hade undanbett sig omval och ordf. tackade Håkan för den tid han varit med i styrelsen. Följande personer valdes sedan att för 2 år framåt i tiden ingå i styrelsen: nyvaldes Rickard Lövgren Åkarp samt omvaldes Per Douwes, Olle Hammarstedt och Gunnar Isacsson.
• 4.2. Verksamhetsberättelsen för år 2002 lästes upp av sekr. Olle Hammarstedt och godkändes (efter en justering av datumet – från 29 till 28 februari 2003).
• 4.3. Revisionsberättelsen var ej klar ännu och beslöts sparas tills vidare.
• 4.4. Omvaldes ordinarie revisorerna Peter Rolfsson och Bo Olsson, samt till revisorssuppleanter nyvaldes Börje Dalsved och omvaldes Håkan Svensson.
• 4.5. Val till valberedning: omvaldes Bertil Hallmer, och Håkan Svensson samt nyvaldes Magnus Persson och Olle Hammarstedt (sammankallande).
• 4.6. Beslöts medlemsavgiften oförändrad för år 2004 till 60:- för medlemsskap och 30:- för ungdom under 25 år, samt även 30:- för familjemedlem.

§ 5  ÖVRIGA PARAGRAFER

• 5.1. Följde kvällens föredrag med Christer Löfstedt, insektsferomonforskare på Ekologihuset i Lund under titeln ”Om fjärilars feromoner”. Tyvärr meddelade Christer kunde inte Erling Jirle som hade 3 andra engagemang ikväll medverka som utannonserats i programmet varför besöket på Ekologihuset som planerats inte heller kunde bli av denna kväll. Men det skulle visa sig att kvällens program med enbart Christer Löfstedt (som bara hade ett ytterligare engagemang ikväll) blev mycket intressant och givande ändå. Det finns nämligen mycket att berätta om feromoner – de kemiska ämnen vilka insekter och andra djur kommunicerar med för att t.ex. hitta varandra – för parning eller för att hitta föda eller som påverkar olika interaktioner mellan organismer. Sexualferomoner är de feromoner man oftast hör talas om, men det finns betydligt fler feromontyper som påverkar t.ex. aggregation, territorier, äggläggning, sociala strukturer, reproduktion, bobygge mm. Honproducerade feromoner är kända hos cirka 1000 arter fjärilar, 200 skalbaggar, 100 steklar, 70 tvåvingar, 25 kvalster och 3 spindlar. När det gäller själva feromonkemin, är det dock ett färre antal kemiska substanser, cirka 200 till 250 stycken, vilka ensamma eller oftare olika kombinationer och koncentrationer, som utgör dessa således sammansatta ämnesblandningar som ingår i och utgör de olika feromonerna.
  Tillvägagångssättet för att kunna isolera och analysera fram hur ett feromon är uppbyggt brukar forskarna: 1. Odla det biologiska materialet (arten), 2. Göra biologiska observationer över när t.ex. honans lockning av hanen sker, 3. Anrika de aktiva komponenterna t.ex. från honbakkroppen eller ur luften runt honan, 4. Isolera de aktiva komponenterna t.ex. genom gaskromatografi i kombination med elektrofysiologi på antennerna, 5. Kemisk identifiering med gaskromatograff i kombination med massspektrometer, 6. En (åter)kontroll av biologiska aktiviteten (bioassay).
  I t.ex. klisterfällor kan man fånga de insekter som kommer till feromonet – man får då ofta inte bara en art, utan kanske några olika (som regel närbesläktade) arter – en således inte helt artspecifik blandning har man då lyckats få ihop. Fylogenetiska slutsatser brukar kunna dras av hur lika eller olika arterna dras till en viss feromonblandning, men det finns exempel på att två helt olika arter som lever åtskiljt, allopatriskt på t.ex. två olika kontinenter kan ha precis samma feromon. Här har ju inte det genetiska trycket att kunna behöva skilja på den egna och andra arter varit verksamt. Däremot har två arter som lever i samma miljö oftast olika feromoner, vilket ibland har visat sig vara olika blandningsförhållanden av i grunden samma kemiska ämnen.
  De mer primitiva feromonsystemen hos t.ex. nattsländor brukar ha mindre molekyler (korta alkoholer och ketoner), liksom primitiva fjärilar som Eriocranidae, medan De högre fjärilarna Ditrysia har längre molekyler som utgör komponenter i feromonerna.
  Eriocrania släktets kryptiska arter har undersökts med feromoner (och även DNA) varvid man fått fram 4 grupper varav en troligen är Erocrania sangii, medan de andra, 3 troligen också arter, inte har gått att hitta morfologiska skiljekaraktärer på ännu, men Eriocrania cicatricella utskiljs bra.
  Mycket mer sades givetvis om feromonerna och efter den mycket trevliga och informativa presentationen så pratade Christer Löfstedt också lite om fladdermössen som med sina ultraljud lokaliserar flygande insekter – och hur dessa jagade sedan svarat evolutionärt med att bilda öron och olika flyktreaktioner. Man har hittat hela 9 olika örontyper på abdomen, munnen, thorax och något ställe till.
  Efter föredraget följde ett flertal frågor och inlägg från bland andra Ingvar i Österslöv, Bengt-Åke Bengtsson, Peter Rolfsson, Anders Ohlsson, sedan gavs föredragshållaren möjlighet att avvika till sin nästa begivenhet för kvällen.

§ 6  Avslutade mötet och fika följde.

Lund som ovan sekr. /Olle Hammarstedt/

Justeras /Per Douwes/
Justeras /Anders Ohlsson/