Protokoll för ESIL 31 Januari 2003

§ 1  Öppnades mötet av ordf. Per Douwes som hälsade de 33 närvarande välkomna.

§ 2  Föregående protokoll upplöstes och godkändes.

§ 3  MEDDELANDEN

• 3.1. Entomologiska Sällskapet kommer i år att vara värd för svenskt entomologmöte och har kommit fram till att detta skall hållas i Degeberga. En separat information kommer att sändas ut senare härom.
• 3.2. En studiecirkel för insektsintresserade pågår meddelade Björn Abelsson. Olika insektsgrupper behandlas. Den som är intresserad kan kontakta Björn Abelsson härom.

§ 4  Följde kvällens föredrag med lepidopterolog Knud Larsen från Danmark över  ämnet ”Nattfjärilfångst i regnskogar på Sumatra”. Det var Knud, Mikael Fibiger, samt tre tyska fjärilsintresserade som åkte till Sumatra för att studera fjärilar i de relativt orörda regnskogarna i nordvästra delarna av ön, samt passade de också på att infinna sig till på ön boende äldre men fortfarande mycket aktive doktor Diehls 85-årsdag. Vägarna eller ens huvudvägen är i särskilt bra skick, så de tog sig fram med de hyrda bilarna maximalt 25 mil på en dag. Sumatra är 40 mil bred och 180 mil lång, så man höll sig i de NV delarna, där mest av mer opåverkade skogar finns kvar, även om orörda skogar börjar bli en bristvara också här. Avverkning sker i snabb takt. Områden med mycket skog i norr omfattar dock cirka 60 x 20 mil. Där finns knappt 200 däggdjur och ungefär lika många reptiler, cirka 250 sötvattensfiskar och 456 fågelarter. Framför allt var det ljusfångst man sysslade med – och dr. Diehl bodde bra till för detta, särskilt gällde detta sommarhuset i bergen 5 km från havet i väster. Där fanns t.o.m en inbyggd ljusfångstplats. En annan ljusfångstplats var vid en stor vulkansjö, med en ganska stor ö i. I luften fanns mycket rök från skogsbränder – särskilt 60 – 70 mil bort brann det rejält och röken påverkade vädret. Intressant med vulkanen var att den haft ett enormt kraftigt utbrott för 75.000 år sedan – då avsattes 600 meter tjocka asklager, med avtagande tjocklek längre bort. Man räknar med att allt växt- och djurliv utsläcktes i regionen, på Sumatra och även mer eller mindre i andra angränsande regioner. Allt som nu finns har alltså invandrat och även utvecklats, evolverats sedan dess. För insekterna som kan ha upp till cirka 12 generationer per år i den tropiska värmen – gäller många fjärilar – blir det ett ansenligt antal generationer. Det kom väldigt många arter och även individer till lamporna, bland dessa också en hel del endemer. Kanske finns det fler endemer på höglanden, trodde Knud. Många arter tycks förekomma extremt lokalt – och detta kan ha bidragit till att nya arter kunnat bildas ganska snabbt. Artrikedomen var enorm. Av 60 fjärilar som togs in från ljusfångstlakanet kunde det vara ett 40 olika arter. Under nattens kom successivt nya arter – de tycktes ha delat upp natten så att olika arter kom vid olika tidpunkter. Framåt mitt i natten var den bästa tiden och klockan ett var den tid när det flög flest insekter. Det var dessutom viktigt med vädret för flygningen. Helst skulle det regna varje dag, vilket det gjorde, för en god nattflygning. I torrt väder med torr luft kom det nästan ingenting. Bomull i öronen rekommenderades – för att undvika det Knud erfarit – nämligen att det kommit in insekter i öronen. Han hade till visning ett kryp som kunnat spolas ut först månader senare och som vållat honom en hel del besvär.
Vi fick sedan se många lådor med spända fjärilar, flest små men även några av de 156 svärmare som finns.

Föredraget var mycket intressant och inspirerande.

§ 5  Avslutades mötet och fika följde.

Lund som ovan sekr. /Olle Hammarstedt/